Modernisering av fängelser i Finland

Då Pauli Nieminen, utvecklingsdirektör vid Brottspåföljdsverket, Anne Sundqvist, specialist vid Senatfastigheter och Mika Kemppainen, kundchef vid Senatfastigheter sätter sig vid bordet, råder det inte någon brist på samtalsämnen. Och inte heller på arbetsmängden. De har arbetat tillsammans i fyra månader med projektet Utveckling av verksamhet och tjänster i fängelser.

”Men det är inte bara vi tre som gör det. Totalt har i projektet deltagit cirka 50 proffs från Brottspåföljdsverket samt ett dussin experter från Senatfastigheter och dess samarbetsnätverk”, säger Mika Kemppainen.

I ett nötskal gäller projektet om hur fängelsestraff ska verkställas i fängelser så att de har effekt. Då målet är att minska på återfallsbrottsligheten, måste både fångarnas liv, personalens verksamhet i fängelserna och fängelselokalerna granskas ur en helt ny synvinkel.

”Det är fråga om en stor funktionell och kulturell förändring i fängelserna. Vår uppgift är att skapa fängelser, som rehabiliterar fångar till ett brottfritt liv och tränar dem för dagens och framtidens samhälle. Om fångarna ligger passivt i sina celler, kan du vara säker på att många färdigheter som är viktiga för att klara sig i samhället inte utvecklas. Exempelvis klarar sig ingen längre i det dagliga livet utan digital kompetens, säger Pauli Nieminen.

Kvinnofängelset i Tavastehus med plats för cirka 100 interner fungerar som pilotstudie i projektet och målet är att göra det modernt och till världens bästa kvinnofängelse.

”Med våra nuvarande planeringsprogram skapar vi fängelser i vilka övervakning och förvaring framhävs. I värsta fall motionerar fångarna utomhus tre meter under marknivå utan någon kontakt med naturen. En sådan miljö vill vi inte bygga i framtidens fängelser. Då fängelsets syfte är att vara en inlärningsmiljö för ett brottfritt liv, lyfts nytt slags ledarskap, rehabilitering, aktivering och växelverkan till nyckelord”, säger Pauli Nieminen.

Som grund för projektet ligger Brottspåföljdsverkets och Senatfastigheters 2014 påbörjade arbete med att definiera framtidens fängelse och där tänkandet verkligen inte kretsat kring betong och stål. Däremot granskas fångens liv som en helhet, där fängelsetiden endast utgör ett skede. Målet är fångens personliga förändring och utveckling till ett brottfritt liv. Allt som allt har blicken riktats mot framtiden, på att fången ska klara sig i samhället efter fängelset.

”Vi har på bred bas studerat forskningsmaterial om kvinnliga fångar och bekantat oss med bra praxis i fängelser i både de nordiska länderna och Centraleuropa. Bland annat en trygg och rehabiliterande miljö samt en professionell och människorespekterande växelverkan mellan personalen och fångarna är mycket viktigt”, konstaterar Pauli Nieminen.

I projektet har också fångar intervjuats.

”I stället för en kväsande, omintetgörande och misstänksam atmosfär önskade fångarna uppmuntran. De önskade också vardagliga saker, såsom mångsidighet och hälsosamma alternativ till kantinen samt trevligare fängelsekläder”, berättar Anne Sundqvist.

Alla tre är av samma åsikt att olika diskussionsforum och verkstäder har varit givande.

”Då man utvecklar något är det viktigt att många olika människor får framföra sin åsikt och man tillåter många slags synvinklar samt också kritiska ställningstaganden. Endast på detta sätt skapas genuin utveckling. Det är fint att personalen i Tavastehus fängelse entusiastiskt har deltagit i utvecklandet. De har insett att då fängelset är en bra miljö för fångarna, så är det också det för de anställda”, säger Pauli Nieminen.

Hurdan är finländsk kvinnlig fånge?

I Finland finns för närvarande runt 300 kvinnliga fångar. Cirka hälften har dömts för våldsbrott. Näst vanligaste är narkotika- och egendomsbrott. Gemensamt för de kvinnliga fångarna är ofta missbruksproblem, dåligt självförtroende och liten tro på sin egen förmåga och självständighet. Dessutom är de kvinnliga fångarnas hälsotillstånd i snitt sämre än de manliga fångarnas. I bakgrunden finns ofta också sexuella kränkningar och upplevelser av våld.

Vad innebär kvinnliga fångars särdrag?

I fängelset borde det vara viktigt att beakta kvinnliga fångars särskilda aspekter och garantera en trygg och människorespekterande atmosfär. Utöver rusmedelsrehabilitering och annan rehabilitering borde uppmärksamhet fästas vid att utveckla trygga närrelationer. Många kvinnliga fångar är också mödrar.

Senatfastigheter gratulerar!

Finansministeriet, justitieministeriet och Finlands Kommunförbund delade 2017 för tredje gången ut demokratiutmärkelsen till aktörer eller organisationer, som har främjat öppen förvaltning och deltagande. I år gavs utmärkelsen till Brottspåföljdsverket för partnerskapsarbete, för utveckling av fängelsekonceptet och närarbete.

I senaatti.fi följer vi upp hur projektet framskrider