Bestäm vad som ska mätas, tryck fast sensorerna och läs av resultatet. Trådlös teknik ger oss nästan gränslösa möjligheter att placera ut sensorer som samlar in data.
På en arbetsplats kan man till exempel mäta användningsgraden för lokaler. En sensor som diskret integreras i ett bord kan känna av om en person befinner sig inom en radie på upp till en halv meter. På så sätt kan man i realtid följa när och hur de olika rummen i en byggnad används.
”Man har stor nytta av sensorer på en aktivitetsbaserad arbetsplats där de anställda inte har bestämda platser, utan kan välja arbetsmiljö utifrån vad de just då ska jobba med”, säger Esa Halmetoja som är specialist på digitalisering av underhåll hos Senatfastigheter.
”När en medarbetare är på väg till jobbet kan hen kolla med en app i mobilen var det finns lediga arbetsstationer eller om ett mötesrum kan bokas.
Senatfastigheter förvaltar cirka 10 000 byggnader, så det finns ingen brist på mätobjekt precis. För tillfället pågår några pilotförsök där den fysiska kontorsmiljön undersöks. Rent praktiskt går det till så att data från trådlösa sensorer jämförs med värden som systemet för fastighetsautomation ger.
”Vi har till exempel planer på att hålla den ena ändan av kontoret svalare än den andra. De anställda kan sedan sitta där de tycker att temperaturen är lagom. Mätningarna görs i syfte att skapa bästa möjliga inomhusmiljö, så att arbetet löper så smidigt och effektivt som möjligt.
Avger sensorer farlig strålning? Är det inte för tidigt att investera i sensorteknik? Bör vi vara oroade över datasäkerheten? Vi har samlat ihop sju aktuella påståenden om sensorteknik. Fastighetsexpert Esa Halmetoja bemöter dem nedan i tur och ordning.
Det finns en hel del tvivel, misstro och felaktiga uppfattningar kring sensorteknik – som när det gäller ny teknik i allmänhet. Vi ställde sju aktuella påståenden om sensorer till Esa Halmetoja, expert på fastigheter hos Senatfastigheter.
”Så var det tidigare, men inte nu längre. De billigaste sensorerna av god kvalitet kostar 30 euro per mätpunkt. När antalet sensorer rör sig kring flera tusen så blir styckpriset givetvis lägre. I dag får man mer för samma pengar än för ett år sedan. Det samma gäller för all annan teknik. Utvecklingen är väldigt snabb.”
”De bästa batterierna till dagens sensorer räcker upp till fem år. Batterier av standardmodell har en livstid på tre år. Jag har hört talas om batteritider på tio år, men har inte ännu hittat något belägg för det. Förklaringen till att batterierna räcker så länge är att sensorerna skickar information bara när de har något att rapportera om. Sensorerna är smarta och kan själva lista ut när de ska skicka data vidare.”
”Det finns industrisensorer som har en liten inbyggd generator. När en maskin vibrerar så överförs energi till generatorn. Det gör att batteriet inte behöver en separat laddning. Det allra senaste på sensorfronten är att ladda batterierna med ultraviolett ljus. Man kopplar en UV-sändare till ett vägguttag i ett rum med till exempel en termostat som ligger några meter från uttaget på väggen mittemot. Sensorn laddas med hjälp av UV-strålningen. Det spelar ingen roll om en person eller möbel råkar stå i vägen. Så fort fältet är fritt så fortsätter batteriet att laddas. Det är en israelisk uppfinning som snart kommer att lanseras.”
”Det stämmer. Men lagstiftningen sätter stopp för all sorts övervakning som kan leda till att ett personregister skapas. EU:s nya dataskyddsförordning kommer att skärpa bestämmelserna ytterligare. Man kan ju i princip mäta vad som helst med sensorer, men jag bryr mig inte om att mäta människor utan miljön omkring dem. Där sätter jag gränsen. Å andra sidan kan sensorer också vara en positiv säkerhetsfaktor. I en krissituation kan man snabbt se vem som befinner sig var i en byggnad.”
”Vi kommer att låta vår egen personal prova på att använda en särskild sensorknapp. När en medarbetare kommer till jobbet så trycker hen på en sensorknapp för detektering och väljer på mobilen om hen vill synas eller inte. Ja-svar betyder att knappen känner igen hen och att de andra ser var hen rör sig. Den som svarat nej kan inte identifieras av systemet.”
”Sensorer sänder ut data via radiovågor som är ofarliga. Frekvensen eller antalet radiovågor ökar visserligen märkbart i ett rum där människor vistas. Men än så länge finns det inga vetenskapliga bevis för att de frekvenser som sensorer fungerar med skulle vara skadliga. Det samma gäller sensoreffekterna.”
”Jo, det är värt att göra det. Man har redan nått så långt att produkterna är mogna att släppas på marknaden. Kläder med inbyggda sensorer och lösningar för en virtuell verklighet är ännu i utvecklingsstadiet. Men på andra områden är dagens sensorteknik helt produktionsklar – den genomsyrar vårt dagliga liv.”
”Det stämmer. Men vad som är god kvalitet är inte så lätt att veta. I dagsläget är det stora skillnader i kvalitet på till exempel kinesiska sensorer. Här ligger Indien, Taiwan och Sydkorea i topp. Länderna har ett kunnande på en mycket hög nivå och kan erbjuda häftiga produkter till förmånliga priser. Många finländska företag köper komponenter från just de här länderna.”
”En väggmonterad sensor är i själva verket något ganska korkat ur dataskyddssynvinkel. Den skickar informationen vidare först när förhållandena förändras. Ifall det har varit 21 grader varmt i ett rum hela dagen så vidarebefordras informationen först när temperaturen sjunker. Också om en person lyckades kapa informationen med någon typ av teknik så skulle hen inte bli ett dugg bättre. Ja, hen skulle förstås få veta att temperaturen har sjunkit. Det finns en liten risk, men nyttan överväger. Det gäller att inte samla in information som kan missbrukas.
Receptionstjänsten är en väsentlig del av många fastigheters dagliga verksamhet. Den som kommer till en fastighet möter receptionstjänsten först när hen går in och sist när hen går ut. En…
”Förberedelser inför exceptionella omständigheter blev ett centralt mål från och med februari 2022. Vi stöder starkt våra kunder i den förändrade situationen", säger Tuomas Pusa, operativ direktör på Senatfastigheter.
I den här artikeln berättar vi om vitt byggnadsdamm, grått rumsdamm och de medel som används vid städning, så att solljuset inte avslöjar tjocka dammoln.
När två eller flera ämbetsverk sammanförs, vad händer då? En gemensam arbetsmiljö. Varför görs de och vilken nytta ger de? Kundchefen för Senatfastigheter Karin Hukkanen och chefen för kundrelationsgruppen Ari…
De gemensamma lokalerna väckte till en början tvivel i ämbetshuset i Borgå, men nu känner skattetjänstemän och lantmätare redan stolthet och glädje över sina moderna arbetslokaler. Skattebyråns Pirjo Vainio och…
Lantmäteriverket och Skatteförvaltningen är smidiga föregångare inom statsförvaltningen – i båda ämbetsverkens lokalstrategier inskrevs nya arbetssätt och allaktivitetsmiljöer redan för nästan tio år sedan. Nu arbetar 95 anställda vid ämbetsverken…
Senatfastigheter har minskat sina miljökonsekvenser under flera år, till exempel genom att minska energiutsläppen från sina fastigheter med över 70 procent. Den pågående förändringen inom arbetssätten – övergången till distansarbete…
Vem ansvarar för inomhusluften, tar man oron på allvar, har vi särskilt många problem? Anne Korpi, specialsakkunnig på inomhusförhållanden hos Senatfastigheter, besvarar frågor och ger råd om hur man ska…
Under coronapandemin förvandlades många hem till ett kontor. Senatfastigheters inneluftsexperter ger fem tips som det lönar sig att beakta när man arbetar på distans.